Jag både hatar och älskar mitt jobb.
Älskar det för att det är otroligt skönt att sitta vid sin egen kontorsplats, ha väldigt snälla, roliga och omtänksamma kolleger men hatar det samtidigt för att det är otroligt monotont.
Ringa, ringa, ringa...
Fast det är ju lite coolt att ha Anitra Steens nummer...
Och att ha ringt runt i hela Sverige, till allt från Te Pe Munhygien AB till Alfa Laval.
Visst, det klassas kanske som telefonförsäljare men man kan ändå inte använda det förhatliga ordet, för det stämmer inte med det som folk förknippar med en telefonförsäljare.
Jag ringer bussiness-to-bussiness, från ett företag till ett annat, mellan 9.00-17.00 och säljer en seriös produkt som alla jag ringer har användning för, låt gå för att utsträckningen varierar från kund till kund.
Men jag känner att jag har växt med mitt jobb, jag kan sälja in mig hos folk, få dem att tro på mig, att känna sig trygga och att ha förtroende för mig.
Som min chef sa "Vilken VD i det här landet har inte någon gång jobbat med försäljning?"
Älskar min närmsta kollega, Sunshine. Hon är så grymt cool så det inte är sant!
Cool utan att vara översittare, man kan inte upprätta något försvar mot henne eller hålla henne ute. Att hon dessutom är småbarnsmamma och designar och syr upp exklusiva handväskor, gör ju inte en handbagoman som mig minde förtjust i henne, direkt!
Det känns som om det här är det bästa alternativet just nu, jobbet alltså, det är inget jag kommer ha i 5 år, men kanske 1 år.
Sen vill jag plugga.
Vi får se vad framtiden bär i sitt sköte...
Sköte?! Var kommer det ifrån?? Man bär ju inte saker i fittan direkt?! Är det någon som gör det??!