The mean reds

Hade lite mean reds idag.
Gud vad barnslig jag är!
Jag bara skadar den jag tycker mest om, mi pojkvän. Förstår inte hur han kan stå ut med mig, jag är säkert hur underbar som helst i vanliga fall men plötsligt får jag the mean reds eller mitt konstiga humör som han kallar det och då blir allt bara fel.
Usch, finns det ignen medicin mot att vara barnslig och tjura äver småsaker som inte ens betyder någonting bara för att få tjura över någonting?
Det gick som tur var över snabbt och jag kunde vara underbar litegrann innan pojken åkte till lumpen så han inte kommer ihåg mig som den konstiga bruden.
Det känns så konstigt, han kommer inte komma hem nästa helg, då är det helgtjänst och helgen efter det är sista helgen hemma under lumpen.
Sen är det sista veckan och efter den så är lumpen no more.
Vad ska vi göra då?
Då är jag inte längre singel på vardagarna och flickvän endast på helgerna, då måste jag vara flickvän hela veckan. Faan vad jobbigt!
Jag hoppas bara att vi hittar någon slags vardag i allt det nya relativt fort så jag inte hamnar i något existensiellt vacuum. Det enda jag vill är att mitt barnsliga Me lämnar mig och att jag kan bara nöja mig med det fina vi har och vara lycklig.
Jag älskar ju honom, God damn it!