Idag är det sista gången...
...jag våndas över vad jag ska ha på mig i helgen med pojken.
...han kommer hem över helgen.
...jag måste ägna hela helgen med all tid åt enbart honom.
...jag är singel på veckodagarna.
...jag åker uppför rulltrappan och längtar efter att åka till centralen och hämta honom.
...jag känner blandad glädje och ångest över att han kommer hit men att han måste åka tillbaka sen.
Jag vet inte om jag är glad eller ledsen. Det är ju lite av en era som tar slut nu. Vårt förhållande har hittills alltid varit anpassat efter att han är här endast på helgerna, nu är det slut med det. Vad läskigt! Nu måste hela vårt förhållande vänja sig vid att inte ha hela helgen vigd åt endast oss, nu måste vi anstränga oss mer för att ses.
Vi kommer inte längre ha lika mycket tid åt varandra, men vi kommer kunna umgås pretty much whenever we want to.
How's about that?!