4-månadersdag

Efter middagen hos Peter och Bettan var jag helt slut, så vi tände värmeljus i sovrummet och satt och åt min favorit-Carte D'Or-glass, Crema Di Mascarpone i sängen.
Så mysigt.
Kan kanppt fatta att han har lyckats få mig att stanna i 4 månader. Det är sjukt lång tid i min värld.
Jag tror att det är för att han är så underbart snäll, han bryr sig verkligen om mig på riktigt samtidigt som han har integritet vilket gör att jag respekterar honom.
Han är så fin och jag hoppas verkligen är vi kommer vara ihop länge.
Shit, vem hade trott att jag skulle sitta och skriva det?? Inte jag i alla fall.
I mina ögon är jag fortfarande lite av den där obotliga singeln, kvinnan som dör ensam och utnyttjad och blir uppäten av schäfrar.
Men nu har jag ju honom.
Och jag vill ha honom så länge som jag vågar tänka in i framtiden.