Söndag utan ångest!!

Helt otroligt!
Jag vaknade på söndagen, efter en supertrevlig kväll med Lin och Basse, pojken låg bredvid mig och jag hade ingen ångest!
Trots att jag var klarvaken och ville busa vid 8 så sov han bort halva dagen till 11.30 och ville busa först då, vilket gjorde att vi inte kom hemifrån förrän 15.00.
Gjorde en härlig frukost med ägg och smörgåsar, så gott!
Åkte hem till honom och lämnade bilen, passade hans brorsas hundvalp, en mellanpinscher som heter Exit och är brun och tillika urgullig.
Sedan åkte vi hem till mig och då hade vi 30 minter på oss till mamma skulle skjutsa oss till Ropsten och tåget.
Tåget.
Tåget som ger mig taggtråd i magen bara jag säger ordet.
Men nu var det inte lika starkt. Inte lika farligt, inte lika hemskt.
Han skulle ju komma tillbaka.
Vi låg och småsov tills vi åkte till Ropsten och sedan T-centralen. Han ville inte att jag skulle följa med för min egen skull, han trodde att det var enklare om jag slapp se T-centralen men då skulle jag ju ge vika för taggtråden och jag ville inte missa en minut med honom.
Mamma hade gjort en matsäck till honom som hon överraskade honom med.
Han blev hur paff som helst, visste inte vad han skulle säga.
Jag tror att det var matsäcken som gjorde det.
Det betydde att han var en familjemedlem, att han skulle vara borta på en liten utflykt ett tag men snart skulle komma tillbaka med en tom BigPack-förpackning och en urdrucken Ramlösa-flaska. Han skulle snart komma hem igen.
Det ska bli en tradition att göra matsäck åt honom, dessutom önskade han sig chokladbollar tills på fredag.
Det ska jag väl kunna fixa.