Fredagkväll

Äntligen!
Hämtade min älskling på stationen, ville bara hålla om honom i evighet!
Han var lite puttig eller sur, han sa att det var dåligt humör men det höll i sig ungefär 150 meter till vi kom till spärrarna till Ropsten-tåget, då blev han lite gladare.
På kvällen belv det "Den Sista Samurajen" i sängen, i alla fall ungefär halva filmen, sen somnade jag på hans bröst.
Då stängde han av filmen, väckte mig lite varsamt och sen så, ja.
En riktigt bra och lagom kväll, alltså.
Jag blev lite frestad av singellivet när två partybrudar kom från lidingöbanan mot t-banan, uppenbarligen på väg till Sture för att festa.
Men då kände jag hans hand i min och då försvann känsan lika fort som den kom.
Jag är hellre med honom och tittar på en halvbra film än att gå på världens röjfest. Faktiskt.